Under 2:a världskriget byggdes ett omfattande försvarssystem ut längs norska gränsen, särskilt i Värmland och Dalsland, sedan tyskarna invaderat och besatt Norge i april 1940. Efterhand kom försvarssystemet för närområdets del att omfatta 2 linjer, en nära gränsen och en några mil österut, i höjd med Gunnarskog.
Hultet ingick i den gränsnära linjen och dess uppgift var att förhindra fientliga styrkor att efter ett eventuellt genombrott vid t ex Håvilsrud-Häljeboda fall de svenska styrkor i ryggen som var grupperade för försvar av riksväg 61.
Skansens huvuddel uppfördes 1940-41 men utbyggnads- och kompletteringsarbeten utfördes fram till krigsslutet 1945. Skansen består av 2 splitterskyddade pansarvärnsgarage för 57 mm respektive 37 mm pansarvärnskanon, 7 skyddsrum av varierande storlekar, varav ett större för 24 man (med sovplatser) beläget på nedre sidan av vägen. Detta består av 2 rum om sammanlagt ca 36 kvm och innehåller luftreningsaggregat, friskluftsaggregat, friskluftsfläkt, kamin och toalett.
Skansens besättning utgjordes av del av kompani, troligen 83 man, fördelade på en fast och en rörlig del. Skansen försvar skulle framför allt skötas av den rörliga delen med understöd av den fasta delens tunga vapen. Stridsuppgiften var avvärjning, vilket innebar att skansen aldrig fick uppges: strid till siste man. Vid behov kunde artilleriunderstöd erhållas av de artilleriförband som var grupperade strax utanför Charlottenberg
Restaureringen av skansen har skett genom insatser av Charlottenbergs byalag. Byalaget ansåg att någon av de många skansar längs gränsen mot Norge, som byggdes under 2:a världskriget, bara i Eda kommun ett 30-tal, borde iordningställas och göras tillgänglig för allmänheten. Våren 2000 påbörjades arbetet med skansen Hultet med ekonomiskt stöd från Eda kommun. Markägarna, Stora Enso, var välvilligt inställd till projektet och bidrog med röjning av skog.