1540 års jordebok nämns under ”skattegårdar” Ammund i Tömte, som ende bonde på hemmanet Tömte. Men han bodde säkert inte ensam på sin gård. Eftersom hemmansklyvningar vid denna tid var förbjudna fick man tränga ihop sig så gott det gick. Ammund fick betala en mark i oxskatt (motsvarande cirka åtta öre i den tidens penningvärde), vilket var lite mer än de flesta hemmansägare fick betala, sex-, sju öre var en vanligare summa.
I samband med betalningen av Älvsborgs lösen 1613–1619 nämns bönderna Brynte vid övre Tömte och Greges vid nedre Tömte. I ett sockenstämmoprotokoll 1654 om underhåll på kyrkan är Brynte (oklart om det är samma Brynte) återigen nämnd tillsammans med en man vid namn Hans i Tömte. Dessa två verkar vara de mest betydelsefulla bönderna i Tömte vid denna tid, om man får lita till fördelningen av stolplatser i kyrkan. Men det fanns åtminstone ytterligare en bonde med stolplats längre bak.
Under kung Karl XI inrättades ett indelningsverk för att trygga statens tillgång på soldater. Alla bönder, utom frälsebönder, måste bidra till soldaternas försörjning. Från och med 1688 ingick Värmland formellt i indelningsverket och Nerike Värmlands regemente bildades. Tömte var ett skattehemman och bönderna där skulle tillsammans hålla en soldat.
Arne Håkansson Tömtman
Den förste kände soldaten i Tömte hette Arne Håkansson Tömtman. Han föddes ca 1654 och antogs som soldat 1683, redan innan Värmlands bonderiksdagsmän slutit kontrakt med kronan om ständigt knektehåll. Rotebönderna var, enligt generalmönstringsrullan 1689,
Anders Örjansson, Halfwar Bryntesson och Nilss Toresson.
Arne var gift med Böret Mårtensdotter (även kallad Britta), född ca 1664. En hel livsberättelse finns bifogad i kyrkböckerna i samband med hennes dödsfall. Böret/Britta var född i södra Mangen i Norge 1664 och föräldrarna hette Mårten Jacobsson och Böret Mårtensdotter. Fadern dog när Böret/Britta var liten och hon återvände med sin mor till Sverige och till sin morfar på Kyrkoskogen i Köla socken. Systern Marit blev kvar i Norge. Modern fick arbeta hårt för sitt uppehälle och Böret/Britta växte upp hos Anders Nilsson i Inserud, där hon lärde sig kristendom och att läsa i bok. Därefter tjänade hon på flera
ställen, bland annat hos kyrkoherden i Köla. Med soldaten Arne Håkansson var hon gift i 14 år. De levde i god sämja och fick fyra söner och en dotter. Ett av barnen dog som litet.
Böret/Britta led av sjukdom i 16 år. Enligt dödboken var sjukdomen bröstkvav (troligen astma). Men först tio dagar innan hon dog blev hon stadigvarande sängliggande.
Hon dog 1708-02-17, inte i Tömte utan i Växvik.
Arne Håkansson och Böret/Britta Mårtensdotters barn hette Håkan, född 1694, Erlan född 1697-01-27 (troligen död 1698), Anders född 1699-08-16, Jon född 1702- 03-17 och Britta född 1705-03-30. De fyra yngsta föddes i Tömte. Äldste sonen Håkan finns inte antecknad i födelseboken, men där finns luckor, så även han skulle kunna vara född i Tömte.
Arnes svärmor Böret bodde sina sista år hos dottern och svågern. Även hon har fått en livsberättelse i kyrkböckerna. Böret var född vid gamla Kopparberget (förmodligen
Falun) 1635. Hennes far hette Mårten Persson och kom från Finland. Om denne man är densamme som den så kallade Mårten Finne är oklart, men det skulle kunna vara så. Även
modern Elin Andersdotter var av finsk släkt. Föräldrarna bodde, som tidigare nämnts, på Kyrkoskogen. Böret gifte sig först med soldaten Erland Kortman och fick två barn med
honom.
Båda barnen dog som små och Erland omkom under kommendering. Böret gifte sig då med Mårten Jacobsson i Mangen i Norge och fick döttrarna Marit och Böret/Britta. Efter sex års äktenskap dog även Mårten och Böret återvände till Sverige och till sin far på Kyrkoskogen med dottern Böret/Britta. Hon levde i ytterligare 35 år och arbetade hårt för sin föda. I november 1700 blev hon liggande till sängs efter ett fall och somnade stilla och saktmodigt in efter knappt en vecka i en ålder av 65 år.
Det är betydligt svårare att få uppgifter om soldaten själv – Arne Håkansson. Var kom han ifrån? Namnet Håkan tillhörde vid denna tid inte de vanligaste i denna del av landet.
Men som fadder till Arnes och Böret/Brittas son Anders Arnesson 1699 i Tömte återfinnes ännu en man med efternamnet Håkansson – Knut Håkansson. I husförhörslängden
för Torgilsrud vid samma tid finns en Knut Håkansson antecknad som soldat i byn. I samma hushåll finns en kvinna vid namn Marit Bengtsdotter. Hennes namn återfinnes som en av kvinnofaddrarna till den nydöpte Anders. Kanske var Knut och Marit gifta, även om det inte framgår av husförhörslängden. Det framstår i alla fall som troligt att Knut är Arnes bror.
Läs hela Soldaterna Tömtman i Köla, av Eivor Gunnarsson här