Môrnar-Ingrid:Föreningens historia

Nedanstående text skrevs av Ingrid Nilsson innan den nya serveringslokalen blev klar 2006. Texten är sedan redigerad.

Môrnar-Ingrid.png

 

Järnskogs Hembygdsförenings historia


Föregångarna

Liksom Artur Hazelius blev väckaren och vägröjaren för den mäktiga folkrörelse som kallas hembygdsrörelsen, hade även vår lilla förening föregångare som hade förståelse och vilja att vårda arvet från förfäderna. 

Dit kan vi räkna hemmansägare Olof Olsson i Instuga, Boda (f.

11/5-1801 d. 24/8-1890). som 7-årig parvel hade han åsett det dystra skådespelet, då de hundra lantvärnsmännen dukade under i fältsjuka, jordades i kullen vid Boda och han höll sedan dessa gravar i sin vördnad.

En annan av dessa socknens första fornminnesvårdare var skräddarmästare A A Bedin i Boda. Även hans namn är knutet till vårdandet av gravarna i Boda. 

Till föregångarna kan vi också räkna fröken Anna Anderson Loftlund Hajom, hon hade under många år samlat in gamla möbler och ting i bygden. Hon ville rädda dessa kulturskatter undan uppköpare som började komma till bygden och för en ringa penning köpa upp gamla fina saker som folk gjärna avyttrade därför att de tyckte att de inte hade något värde.

Anna fick så småningom ihop saker till ett litet museum som hon förvarade på Haga i Ulfshuvdane.

Många skrattade åt hennes intresse för det gamla och folk som ville vara kvicka kallade hennes samlingar för "spökrummet på Haga".

Även nyinflyttade kantorn Sven Älveby i Hajom och ingenjören i Koppom, Knut Halldin var förespråkare.

Hembygdsföreningen bildas

Vi börjar berättelsen om en bondgård i Tollesbyn som revs på 1860 – talet Huset flyttades då till en allmänning i Hajoms hemman för att bli skolhus Stugan var från början en högbyggnad, men övervåningen togs bort, så det blev två skolsalar och ett mindre rum . Där hölls skola fram till 1923. Då hade en ny skola byggts som togs i bruk i en annan del av hemmanet. 1924 bildades en kommitté där frågan om en hembygdsgård dryftades.-

Det fanns eldsjälar i bygden för saken bl. a. Anna Andersson Lofflund, Karl Bedin Boda , Axel Olsson Boda , Kantor Sven Älveby , Gustaf Nordström Strömsmark , Erika Canell Koppom , m . fl . De fick köpa huset av kommunen för en symbolisk summa .

Nu bildades en interimsstyrelse och arbetet tog sin början med att iordningställa huset, till det gamla skicket med kök, två mindre kamrar och en storstuga.- Det murades nya öppna spisar i storstugan och i en av kamrarna och en öppen spis i köket.- kantor Älveby var en duktig konstnär , han målade dörrar och bårder i huset som är bevarade än i dag.

I november 1924 stod hembygdsgården färdig att tas i bruk. Eldsjälen Anna Andersson hade under många år samlat gamla saker från bygden, som allmogen tyckte bara var skräp. Hon hade samlat ihop till ett litet museum i sin affär i Ulfshuvdane. Det skänkte hon till Hembygdsgården, Nu började folk skänka gamla möbler, husgeråd, allt möjligt som hörde landsbygden till.

Övriga mindre byggnader

Även mindre byggnader, En kjölna kom från Korsbyn, det var en slags sädestork, med en murad eldinrättning under huset, när stenarna blev varma så torkade säden. En linbastu kom från S:a Lian, i den gjordes linet i ordning. En stolpbod från Mörtbäcken, Olerud Skillingmark, bygd år 1760,inköptes för en billig penning år 1926. -smedja från Skönnerud, så finns den gamla Kujan från Koppoms Bruk, en byggnad sen spiksmedjans dagar i Koppom. Smederna åt sin medhavda matsäck där. På utsidan är Kujan preparerad med spik, för varje gång en smed fick avlöning slog han en spik i väggen eller i dörren . smedjan fanns kvar till 1914.

Gamla Hembygsdgården

Får berätta lite om inventarier inne i huset. I storstugan hänger porträtt av Anna Andersson Lofflund, hennes far Gustaf Andersson, som startade affären Hiombua och var kommunalordförande i Järnskog i hela 29 år. Skräddaren Bedin från Boda, Klockaren Olof Nilsson och hustrun Märta, deras son Anders Lundin, och Nils Nilsson Gåsen Grävbacka.

Rummet är stort med 7 fönster med smårutor. Där i rummet finns byråer s.k. klaffbyrå inköpt i Korsbyn för 17 kr , chiffonjé, två moraklockor, en lång soffa och långt bord , gammalt vackert hörnskåp, slagbord, spinnrock, tysk klocka, många gamla stolar, och den stora öppna spisen, i andra rummet finns gamla fotogenlampor mm. kistor en gammal sekretär, bord , bänkar och stabbstolar, .En samling gamla tavlor hänger där samt s.k. dötavlor..

I det andra rummet finns en monter med glas, där förvaras smycken klockor och allehanda småsaker. Så finns det en litografi över Koppoms Bruk i forna dagar . En del gammalt glas,- och en utrustning för järnvägsmän mm.

Köket är i bruk varje dag under sommaren, det har gammaldags utseende med gamla skåp, vägghyllor, en inbyggd högsäng med rikt bemålade dörrar. I en ändan av köket finns modernare utrustning för dagens krav och arbete. Damerna serverar varje dag under säsongen våfflor och kaffe.- På söndagar även nävgröt och fläsk. Under året 2000 serverades över 8000 personer. Så får vi göra en visit opp på vinden, trappan är rätt så brant, men kommer man opp blir man inte besviken.- Där finns verkligen mycket att se på.- Där finns montrar med gamla klädedräkter – brännvinsapparater, fångstfällor, snickarutrustning, stenyxor, och gamla fynd, skomakargrejor, verktyg för allehanda slag, bandstolar, spinnrockar, mm. När skolungdomar kommer på besök är det svårt att svara på alla frågor som de ställer, men det är oerhört roligt att de är så intresserade.

Torpelogen och Hallebolslogen

Ute på gårdstunet står Torpelogen från Remjäng, på dess dörr finns inristad en händelse från 1800-talets mitt.- Lång - Kärn kallades han, han hade varit på fisketur uppåt Rövattnet, nu låg han under en sten som än i dag kallas Lång- Kärns sten. Han slumrade säkert till en stund, han fick i alla fall se en syn som fyllde honom med förskräckelse, ett ekipage kom emot honom, det sprutade eld omkring det,- själva den onde körde, han hade horn i pannan och slog vilt omkring sig, med en eldgaffel,- vagnen kördes av två bockar,- Lång - Kärn satte i väg allt vad benen höll, han hade i hastigheten fått med sig yxan , så han högg in ett kors i en björkstam , då försvann synen. Björken har stått kvar tills för 10-20 år sen, och korset var helt synligt på stammen. När han kom hem till Torp var han mycket uppskärrad , men han skar in händelsen på logdörren och den finns att beskåda på Hembygdsgården på Torpelogens dörr.

Ännu en loge finns på tunet, den är kommen från Hallebol. Den är också förknippad med en sorglig historia.- en sågverksägare ägde en såg i Hallebol ,- han hade flottare som drog opp timmer som skulle sågas, där bland flottarna fanns soldaten Hellfeldt,- honom nekade sågverksägaren betalning, för han uppbar såld av hemmanet,- slagsmål uppstod som slutade med att sågverksägaren dräpte soldaten.

De reste upp liket mot en gärdesgård, där liket stelnade,- ortsbor fraktade in liket på logen där han fick ligga tills en rättmätig dom blev verkställd,

Sågverksägaren påstod att Hellfeldt hade dött genom olyckshändelse, så småningom blev sågverksägaren transporterad i fångkärra till fängelset i Karlstad och där blev han avrättad. På logolvet syns än i dag en blodfläck.

Numera användes logen som underhållningslokal.- Ett körvandringshus finns i anslutning på norra sidan med en hästkörvandring, där tröskning kan utföras på gammaldags vis.  

Beredskapsmuseet

En beredskapsbarack från andra världskriget, som då stod vid Holmedals kyrka, och sedan var uppmonterad som logi för MHF ungdomar vid Sågsätern i Fjäll. Har flyttats till Hembygdsgården och inrymmer museet

"Beredskapsåra" När det invigdes år 1994 lär det vara Sveriges första museum med den målinriktningen . Museet invigdes den 12 juni 1994 föreningens ordförande Gunnar Mardal hälsade den stora publiken välkommen, och Överstelöjtnant Rune Antonsson Karlstad förrättade invigningen. Hemvärnets musikkår från Karlstad spelade.

Gunnar Mardal och Kermith Myrvold redogjorde för byggnationen och dess ändamål.

När man kommer in i hallen så finns det en orienteringskarta som Vilgot Åhs konstruerat över området i gränstrakterna mellan Norge och Sverige. Ställen som berörde våra trakter, i vår socken fanns förläggningar med militärer lite varstans i byarna. Soldaterna var ute på övningar , och många fort och andra försvarsarbeten utfördes inne i skogarna i de stora bergen finns stora anläggningar skyddsrum och lasarett med operationssalar, som dagens befolkning knappast vet om att de finns.

I beredskapsmuseet har en bild av 40-talet rekonstruerats . i hallen står en kappsläde ( den finns med i kommunvapnet ), så stiger vi in i bondköket , där finns separator, gammal kokspis, skänk, soffa , bord och stolar, amerikaklocka hänger på väggen som är klädd med pärlspontade bräder.

Innanför köket finns pigkammaren med säng, byrå, gungstol, stickemaskin, fotoalbum, bibel, och psalmbok.

Så stiger vi in på kontoret, där Landsfiskal Åke Hiertners protokoll över flyktingar, 9912 personer från 24 nationer, samt rättegångsprotokoll från Nordmarks Häradsrätt i Årjäng den 29 april 1944 mot spionen Astrid Dövle Dollis Dahlgren ,. samt div kontorsmaterial från den tiden. Så går vi in i själva museet där all slags utrustning från beredskapstiden finns.

Där finns uniformer och gevär, väggarna pryds med nöjesaffischer och meddelanden, tidningsurklipp, så det finns mycket att studera och ta del av – I ett hörn finns Smålands-Pelles attiraljer, han var en vagabond som vandrade omkring i bygderna med sin kärra , och höll astronomiska föredrag i korsvägar och på samlingsplatser , han tog 25 öre i inträde. Emellanåt stal han något från de rika som han gav till de fattiga. Han hade ett gott hjärta, ofta satt han i häkte på Akershus Fästning i Oslo, där blev han pryglad så ändan såg ut som en äpplasäck.

Vi förflyttar oss längre in i museet, där finns släden som Andreas Åhs i Östervallskog fraktade ved över gränsen under kriget, veden var kamouflage, det var material som kom med flyg från England och släptes ner på svenska sidan men såg ut som vedtransport. Likaså kuriren som gick eller skidade med pengar till Hjemmefronten varje vecka. I fiskebullburkar i en ryggsäck fraktade han 600 000 kr varje vecka. En annan kurir hämtade i en klädbutik i Arvika en säck med en tändlunta hängande utanpå, den säcken innehöll film,- i händelse kuriren kom i kontakt med någon främling skulle han tända på , så att filmen i säcken brann upp. Det var med livet på spel varje gång , utan att ens de anhöriga visste vad saken gällde.

Småbarn fraktades över gränsen i speciella barnsäckar.

Så finns sjukan i ett rum i museet , då får vi se hur primitivt det var på 40-talets militärsjukhus. En kokvagn förfogar de över,- ett militärtält står uppsatt i ett hörn , då får vi se hur våra gossar låg ute på de kalla 40-tals vintrarna. Utanför står en militärbil s.k. Sugga, där finns kärror , en vaktkur och militärcyklar. Samt tankshinder, s.k. tänder från Bohuslän.

Hiombua

Lanthandeln "Hiombua" är det senaste tillskottet , den ägdes tidigare av Anna Andersson Lofflund,- hon ägde den fram till 1932. Sedan har byggnaden mer eller mindre fått förfalla, men nu har hembygdsföreningen fått arrendera den . Efter upprustning har den antagit sin gamla karaktär, med alla möjliga varor i hyllor och lådfack. I taket hänger allt som tänkas kan tillhöra en lanthandel. Över kassan hänger den gamla boaormen som vakar över kassan . där säljs bl.a. godis, glass och förfriskningar, skrädmjöl, och honung mm.

Ett gammaldags kök finns i anslutning till affären med vattenså på golvet och degtråget i spiskroken.- innanför affären finns Annas kontor med fakturor och räkenskapsböcker. Även en monter med apoteksvaror finns därinne.

Verksamhet

Under året omfattar tiden 1 april , då grupper och busslaster tas emot , de kommer från både Sverige och Norge.- även skolklasser kommer och de vill ha guidning , det är uppmärksamma åhörare, barnen i synnerhet. De är frågvisa och vill veta om saker och ting.

Beredskapsmuseet är intressantast, men även logen med den vita älgen som vi fått från Naturhistoriska Museet i Stockholm.

Älgen är skjuten i Sölje i västra Värmland 1927, det finns en population på vit älg här i Jösse och Nordmarks Härader, den älgstammen är vi mycket rädda om.

Hembygdsgården är öppen alla dagar från 1 juni t.o.m. 31 augusti.

Då serveras kaffe och våfflor, på söndagar även nävgröt och fläsk.

Även annan mat kan beställas.

Onsdagar har vi underhållning på logen av varierande slag. Där spelas teater, sånggrupper, och kändisar som uppträder. På söndagar hålles även gudstjänster.

Utställningar har vi haft med hemslöjdsalster från bygden i trä, textilier, keramik porslinsmålning mm. Hästuppvisning, mopedrally, gamla råoljemotorer tjärbränning, .

6 juni " Nationaldagen " firas med att en musikkår marscherar från Hajomkorset till Hembygdsgården, med publik med flaggor i händerna,varefter programmet fortsätter på tunet.

Midsommarafton reses stången och då kommer det stora skaror med barn och vuxna som deltar med att klä stången, som reses. Efteråt deltar både barn och vuxna i lekar och lyssnar till musik. Hästskjutsar med lövad skrinda kör omkring med barnen. Midsommardagen hålles traditionellt gudstjänst på Stommekyrkogården efteråt serveras kyrkkaffe på Hembygdsgården.

Frampå hösten anordnas skrönekväll inne vid brasan i storstugan, gammaldags musik spelas och lite allsång , däremellan dras någon skröna.

Vi dricker kaffe med klengås och har det mysigt. Julmarknad anordnas 1:a advent då bygdens folk kommer med sina alster till försäljning från halm till fina tennarbeten, och mycket annat både ätbart och vad som helst.

På Hembygdsföreningens uppdrag

Mârnar-Ingrid
Ingrid Nilsson
Mârnarstuga
Koppom

Ny serveringslokal 2006. Den nya museibyggnaden/stationen var klar 2011. Järnvägsvagnen kom 2011 från Järnvägsmuseet i Gävle.

Ordförande i Hembygdsföreningen:

 1925. kantor Sven T Älveby Hajom

 1926-1931  Axel Olsson Boda

 1940. Sven T Älveby Hajom

 1942. Olof Gustafsson Mosstakan

 1948. David Nordström Koppom

 1954. John Sundqvist Beted

 1959. Nils T Nilsson Boda

 1965. Nils Norlén Söpple

 1970. Olle Styffe Saxebyn

 1973. Olle Johansson Saxebyn

 1976. Greta Söderberg Slärteg

 1978. Olle Johansson Saxebyn

 1980. Nils Norlén Söpple

 1982. Inger Edetun Brandel Hajom

 1983-1984  Gunnar Mardal Fjäll

 1989. Bengt Ekman Brårud

 1990-1997 Gunnar Mardal Fjäll

 1998- 2013 Kermith Myrvold Remjäng

 2013-2014 Vakant, Ulf Åhs vice ordförande

 2014- 2016 Ulf Åhs Norra Beted

 2016-           Carl-Olov Sjöstedt, Hajom


montage.png

Managed by WebDoc