Från vår balkong i Skönnerud
Igår och idag!

Järnskog/Koppom - Historia och nutid(2013)

Forntid och medeltid

I Järnskog har människor varit bosatta sedan minst 7000 år. Intill badplatsen vid Vadjungen i Oset i Näved finns en stenåldersboplats från slutet av den äldre stenåldern. Under perioden 5000 – 3000 f Kr levde människor här av jakt och fiske. Under folkvandringstiden (400-600 eKr) och under den yngre järnåldern (600 -1000 e Kr) växte det fram en bygd med många kontakter med framför allt norska områden. Här fanns en rätt välmående bondebygd. Men några socknar fanns inte på den tiden. Den första gränsdragningen mot Norge skedde 1273.

Islänningen Egil Skallagrimsson färdades på 950-talet genom bland annat Järnskog och Karlanda. Det finns också uppgifter om att den blivande Olof Den Helige genomkorsade gränsskogarna i Järnskog och Skillingmark år 1028 på väg mot Gårdarike, dvs det som senare blev Ryssland. Olof den Helige blev Nordens största helgon, han stupade 1030 under slaget vid Stiklestad. Hans kvarlevor finns i Nidarosdomen i Trondheim. Olof Den Heliges färdväg blev en pilgrimsled där människor vallfärdade för att få bot mot till exempel sjukdom.

Pilgrimerna kom till Järnskog österifrån och enligt traditionen passerade de Saxebyn och övernattade på ett härbärge i Kolserud i Järnskog. Sedan gick vandringen vidare upp mot Skillingmark och senare Nidaros. Ett kapell skall under pilgrimstiden ha uppförts på Finnskogen straxt söder om sydspetsen på Norra Yxesjön. Kapell-platsen kallas idag Eskoleja Uligama. Här hålls varje år en utomhusgudstjänst under senare delen av juli. En del personer vandrar då dit från Saxebyn. Men uppgifterna om Eskoleja Uligama är omstridda.

jarnskog.jpgI början av 1100-talet var närmaste kyrka ett svenskt kapell på Rambølsmon i Vestmarka på norska sidan. Men i slutet av 1300-talet uppfördes en kyrka i Stommen, Järnskog, någon kilometer väster om dagens kyrka.

En av de värre hemsökelserna under medeltiden ägde rum 1225. Den norske kungen Håkon Håkonsson nedbrände då Järnskog och Karlanda, ”Ribbungefejden”.

Digerdöden (pesten) drabbade Järnskog i mitten av 1300-talet, smittan kom från Norge, kanske med hemvändande pilgrimer. Efter digerdöden skall det bara ha funnits tre gårdar kvar i Järnskog: Espeteg i Slärteg, Kanikekullen i Boda samt Gårdsjö i Söpple.

1500-1700-talen
På 1500-talet bodde omkring 4000 personer i Värmland. I mitten av 1700-talet bodde omkring 1300 personer i Järnskog och Skillingmark.
År 1565 nedbrändes en fjärdedel av gårdarna i Väst-Värmland, bl a Köla prästgård, under det nordiska sjuårskriget.

Under 1600-talet plågades befolkningen här i gränsbygden av alla de gränsfejder som pågick: Hannibals-, Krabbe och Gyldenlöwefejderna. Trupperna förde med sig sjukdomar som smittade lokalbefolkningen. Fejderna.png

I början av 1600-talet ålade Gustaf II Adolf hemmannen att hålla staten med soldater. Soldater från Järnskog deltog i trettioåriga kriget nere på kontinenten. En adelsman köpte beskattningsrätten av bland annat Slärteg som under en tid blev ett frälsehemman innan staten återtog beskattningen i slutet av 1600-talet.

Efter Karl XII:s död 1718 blev det fred i Värmland fram till 1808-09 års krig. Men soldater från Järnskog krigade mot ryssarna i Östersjöområdet vid flera tillfällen under 1700-talet.

1800-talet
Invånarantalet var 1893 i Järnskog 2 669 personer.
1808 blev det åter krig med Norge (Danmark) och stora truppstyrkor samlades i gränsområdet, framför allt uppe vid Eda Skans. I Boda, Järnskog, förlades Dalregementets Livbataljon. Mer än 100 av soldaterna dog i ”fältsjuka, även kallat lantvärnssjuka” och jordades i en massgrav i Boda där en minnessten restes. Senare forskning har visat att fältsjuka egentligen var fyra olika sjukdomar: rödsot, nervfeber, fläcktyfus och frossan (malaria). Fältsjuke-epidemin var nog Värmlands största katastrof efter digerdöden.

1814 krigades det åter i liten omfattning vid Skotterud i Norge men Värmland berördes ej. Vid unionsförhandlingarna 1905 höjdes den militära beredskapen men kriget uteblev.

Under senare delen av 1800-talet utvandrade över 900 personer till Amerika från Järnskog.

Ytterligare historiska uppgifter finns på hemsidan under Galleri: Sevärdheter, Bygdeband samt Järnskogs kyrka.

Andra världskriget
Tyskarnas anfall på Norge den 9 april 1940 medförde omvälvande förändringar i bygden. Militära förband från många delar av Sverige förlades bland annat i Järnskog. Befolkningen fick maka på sig, soldaterna inkvarterades i bondgårdar, stugor, skolor. Fasta försvarsanläggningar uppfördes längs gränsen. Flyktingar från Norge anlände. Spioner verkade i gränsområdet. Kurirverksamhet över gränsen med stöd till broderfolket byggdes upp. En bonde i Remjäng blev kurir och gjorde regelbundna turer till Rømskog på andra sidan gränsen. Beredskapen, spionerna och kurirverksamheten belyses på Beredskapsmuséet vid Järnskogs Hembygdsgård och i boken ”Krigstid i Gränsbygd”.

Industrialisering
1643 fanns en kvarn vid Koppomsforsen som i början av 1800-talet övertogs av major Hans Juel som 1836 anlade Koppoms stångjärns- och manufaktursmedja. 1884 övertogs Koppoms bruk av Fredrik Canell som startade en omfattande spadtillverkning. I slutet av 1800-talet minskade hastigt verksamheten inom järnindustrin och man koncentrerade sig på tillverkning av pappersmassa och papper. Men 1964 inträffade en svår kris vid Koppoms pappersbruk med konkurs. Definitiv nedläggning skedde 1968. I de gamla brukslokalerna har olika verksamheter sedan förekommit, till exempel Kongsberg Automotive (värmesitstar) som dock flyttade till Åmotfors sedan Eda kommun uppfört en ny lokal åt företaget. I Järnskog har även funnits snickerifabriker, syfabrik, såg mm.

Jarnskog vapen.jpgSamhället Koppom
Invånarantalet idag i Järnskog är cirka 1 300 personer
Skönnerud var egentligen ”centralorten” tidigare. Här fanns landsfiskal, veterinär, provinsialläkare, tandläkare, ålderdomshem, järnvägsstation, affärer med mera. Så småningom skedde en förskjutning av framför allt affärer till området 1-2 km längre söderut där Torget och dagens Konsum ligger.

1928 kom järnvägen till Koppom, den lades ned 1985. Från Beted gick ett spår till Skillingmark, trafiken där upphörde 1961. Läkarmottagning inrättades 1892 i Öststuga, Skönnerud. 1919 flyttades den till nuvarande plats norr om Hiernegården men nedlades av landstinget i slutet av 2011 utan större protester från Eda kommun.

Samhället Koppoms höjdpunkt var nog på 1960-talet: Hierneskolan invigdes 1965 och i Koppom fanns nu många affärer, till exempel flera livsmedelsbutiker, bensinstationer, möbelaffär, järnhandel, färghandel, skoaffär, café, läkarmottagning, apotek, ålderdomshem, försäkringskassa, polis, post, tandläkare mm. Sammanlag ett 40-tal näringsidkare i tätorten, dessutom alla affärer ute på bygden.

Parallellt med att industri och annat försvann från Koppom upphörde också affärer, banker osv. Idag finns Svensk Trälackering AB som är en expanderande industri i Koppom. En stor arbetsgivare i Järnskog är primärkommunens hemvård med centrum i äldreboendet Hiernegården. Tre mjölkbönder finns i Järnskog. Dessutom finns flera gårdar som har köttdjur. Westra Wermlands Sparbank har kontor i Koppom. Konsum, Bygga, traktorverkstad, frisörer, catering, bensinstation, begravningsbyrå, bilverkstäder och en pizzeria finns också på orten.

Järnskogs socken, församling och kommun
På 1500-talet infördes sockenbegreppet som enhet för fastighetsredovisning. Järnskogs socken och församling var i princip detsamma men sysslade med olika ärenden. 1862 inrättades Järnskogs kommun
1971 bildades Eda kommun av de fyra tidigare självständiga kommunerna (till viss del kommunförbund) Järnskog, Skillingmark, Köla och Eda. I Järnskog var motståndet stort mot att gå ihop med Eda, ett motstånd som fortfarande finns kvar. Flytten av bygdens största industri till Åmotfors spädde på detta liksom de mångåriga ansträngningarna att flytta all sjukvård till Charlottenberg. I Järnskog är människor ofta orienterade mot Arvika eller Årjäng, mindre ofta upp till Charlottenberg. Många tycker att det är bakvänt att ”centrum” i Eda kommun ligger i periferin uppe vid gränsen.

Järnskog ligger i norra delen av Nordmarks härad (även Skillingmark tillhör Nordmarken) medan Köla tillhör Jösse härad. Även om häradsorganisationen har upphört så känner Järnskogsborna ofta samhörighet med Nordmarken, bland annat visande sig i besök på Årjängs marknad.

Karta Skönnerud Boda

Text_om_sjv.jpg




Föreningar med mera

Älgjakten har för många människor en stor betydelse och är en viktig sammanhållande faktor i bygden. Järnskogs Hembygdsförening är mycket aktiv, framför allt under sommaren med servering på söndagar och underhållning onsdagskvällar från slutet av juni till och med augusti. Dessutom arrangemang vissa extra dagar. Fotboll, innebandy, badminton, orientering, skidskytte är populära idrottsgrenar liksom gymnastik. Skidspåret vid Sagesätra, på gränsen till Östervallskog, samlar åkare från hela Väst-Värmland. Scouting och viss ungdomsverksamhet bedrivs för alla inom området av Missionsförsamlingen. Vävstugeverksamhet finns.
Bevakningsgruppen är ute varje natt och bidrar till trygghet i området. På liknande sätt med Räddningstjänsten i Koppom. Järnskogs framtidsgrupp har en egen lokal och arbetar aktivt på att engagera folk i arbetet för en positiv framtid i Järnskog. Här finns också en förening för mogendans (GDV) med besökare från en stor del av Värmland och delar av Norge. PRO i Järnskog bedriver aktiv lobbyverksamhet för att bevara socknens servicefunktioner. Järnskogs Framtidsgrupp har ett sevärt Rosarium i Koppom.

Mars 2013
AÖY

Källor:

Boken om Slärteg. Järnskogs Hembygdsförening 1995.
Sjukvård i Gränsbygd Järnskogs Hembygdsförening 1992.
Gösta von Schoultz: Värmländsk historia. PA Norstedts förlag 1984.
Krigstid i Gränsbygd. Järnskogs Hembygdsförening 1997.
Hilding Malmgren: ”Järnskogs socken” i boken Sveriges bebyggelse. Red Sigurd Erixon. 1964
Arvid Ernvik: Värmländsk medeltid.Press Garfica 1983.
Peter Olausson: Vägar till värmländsk historia. Värmlandsarkiv 1999.
Svante Forsaeus, Gösta Johannesson: Dal-Västra Värmlands Järnväg. Frank Stenvalls förlag 1990.
KS Björlin: Minnen och sägner från Eda skog. 1869. Nytryck. Rekolid
Erik Fernow. Beskrivning över Värmland. 1773-79. Ny upplaga 1977. NWT:s förlag.
Torsten Melcher. Värmlands Regemente 350 år. Karlstad 1976. Nermans trycksaker.

montage.png

Managed by WebDoc